30-dagarsregeln: så avgör du om en rea faktiskt är en rabatt

Publicerad: 18 september 2026

En rea känns ofta som ett bra tillfälle att köpa, men en hög rabatt i procent säger ingenting om priset faktiskt är lågt. Sedan 2022 finns en EU-regel som är tänkt att göra det svårare för butiker att hitta på en falsk rea genom att höja priset strax innan den sätts ned. Den här guiden går igenom vad regeln säger, vem som kontrollerar att den följs, och hur du själv kan se om en rea är äkta.

Vad säger lagen egentligen?

EU:s Omnibus-direktiv och den svenska prisinformationslagen

Regeln kommer från EU:s så kallade Omnibus-direktiv, som ändrade prismärkningsdirektivet och trädde i kraft i svensk rätt genom ändringar i prisinformationslagen (2004:347). Kärnan i regeln är enkel: när en näringsidkare annonserar en prisnedsättning ska annonsen även visa det lägsta pris som näringsidkaren tillämpat under de senaste 30 dagarna innan nedsättningen.

Undantag för varor som sålts kortare tid och gradvisa sänkningar

Regeln har två praktiska undantag som ofta missförstås. För en vara som har sålts kortare tid än 30 dagar gäller istället det lägsta priset under den kortare perioden varan faktiskt funnits till försäljning. Och om priset sänks stegvis i flera steg - till exempel en första sänkning följt av en större sänkning några veckor senare - ska referenspriset vara priset innan den första sänkningen i serien, inte priset precis innan den senaste sänkningen.

Vem kontrollerar att butiker följer regeln?

Konsumentverkets granskning hösten 2024

I Sverige är det Konsumentverket som har tillsynsansvar för prisinformationslagen. Under hösten 2024 genomförde Konsumentverket en granskning av hur butiker inom e-handeln tillämpade 30-dagarsregeln vid rean kring Black Friday, och identifierade brister hos flera aktörer i hur referenspriset redovisades. Granskningen bekräftar att regeln inte alltid följs korrekt även om den funnits i flera år, och att det därför är rimligt att som konsument dubbelkolla en rea själv snarare än att ta den för given.

Vad en överträdelse kan betyda

En näringsidkare som vilseleder om prisnedsättningens storlek kan bedömas bryta mot både prisinformationslagen och marknadsföringslagens förbud mot vilseledande marknadsföring, vilket kan leda till ingripande från Konsumentverket. Men tillsyn tar tid, och den hjälper dig inte i stunden du står inför ett köpbeslut - därför är det värt att veta vad du själv ska titta efter.

Så upptäcker du en falsk rea

Kontrollera prishistoriken, inte bara skyltningen

Det enda sättet att verkligen veta om en rea är äkta är att se hur priset har rört sig över tid - inte bara vilket "ordinarie pris" som är överstruket i annonsen. Ett överstruket pris som aldrig faktiskt tagits ut på riktigt säger ingenting om vad du sparar.

Ett dokumenterat exempel: Playstation 5 Slim och en höjning strax före "Black Friday"

Ett konkret exempel på hur det kan gå till har dokumenterats av teknikmediet TechRadar, som visade att en återförsäljare höjde priset på en Playstation 5 Slim strax innan en påstådd Black Friday-rea, för att sedan sänka det till en nivå som fortfarande låg nära eller över det ursprungliga priset - men presenterades som en stor rabatt. Vill du läsa mer om just den prishistoriken finns den i vår guide om Playstation 5:s prisutveckling i Sverige.

Varningssignaler att hålla utkik efter

Några tecken på att en rea kan vara mindre äkta än den ser ut: det överstrukna priset låg bara aktivt en kort period strax innan rean, samma "rea" återkommer med samma överstrukna pris flera gånger om året, eller rabattprocenten är ovanligt hög jämfört med hur produkten annars prissätts hos samma butik.

Vad detta betyder när du handlar hos Snaveo eller andra sajter

Använd prishistorik och Deal Score som referenspunkt

Snaveos Deal Score är byggt för att väga in en produkts egen prishistorik, inte bara det pris som visas just nu, vilket gör det svårare för en tillfälligt uppblåst "ordinarie pris" att se ut som en bättre affär än den är. Samma princip gäller oavsett var du handlar: en rea är bara så bra som det pris den jämförs mot.

Läs fler av våra köpguider

Vill du se fler exempel på hur prishistorik och rabattmönster ser ut i praktiken kan du utgå från våra andra köpguider, till exempel om AirPods Pro och Playstation 5.

Sammanfattning: en hög rabatt i procent är inte samma sak som ett bra pris

30-dagarsregeln finns för att göra det svårare för butiker att hitta på en falsk rea, men reglerna följs inte alltid, vilket Konsumentverkets granskning visar. Det bästa skyddet är att själv titta på prisets faktiska historik innan du litar på en skyltad rabatt. Vill du jämföra aktuella priser hos Snaveos anslutna butiker just nu kan du utgå från våra kategorier och erbjudanden på startsidan.